Parfum d'Empire ett franskt, parisiskt parfymhus och är kanske det närmsta jag kommer ett slags "favoritparfymhus". Märket är skapat av Marc-Antoine Corticchiato och som doktorand i kemi och "parfymplantor" (alltså info från märkets hemsida) och ägare av märket, så har han full kontroll när det gäller framtagning av nya dofter. Några av mina favoriter av Parfum d'Empire och som jag kanske pratar mer om en annan gång, är krydd-skankiga Aziyadé, animaliska Musc Tonkin och fantastiska vodka-och amberberusande Ambre Russe. Nu till en annan favorit, rådissad av andra men inte av mig och fullproppad av varma blommor:
3 Fleurs.

Parfum d'Empire 3 Fleurs lanserades 2009 och syftar på 3 klassiska blommor inom parfymvärlden - ros, jasmine och tuberose. På fragrantica har användare gett parfymen snittbetyget 3,25 av 5 vilket ju är ganska dåligt men jag skulle lätt ge den mer poäng än så and I'll tell you why! 
 
 
Vid första sprayningen öppnar Parfum d'Empire 3 Fleurs upp väldigt fruktigt, som fruktkött och liksom rusigt och sött. Här finns verkligen något i doften som påminner om sommarens sötaste frukter och honungsmelon i synnerhet - ni vet som smaken när du tar ett bett i den honungsgula, geléliknande delen av honungsmelonen, den där bädden som kärnorna vilar på. Ja, öppningen är fruktig och söt men tack och lov inte söt som en Victoria's Secrets Body Mist eller som valfri Escada-doft, det vill säga som en syntetisk fruktcocktail. Obs inget fel om en gillar det men det är icke min kopp te...eller min typ av cocktail.
 
När den söta fasen av fruktnektar har stillat sig så är det dags för blommorna att göra entré och det gör de med rosen i centrum. Jag kan inte peka ut vilken typ av ros det är som märks mest i parfymen (även om det står att det i hjärtat är bulgarisk ros och ja, då är det väl så då, jag är ikke noen expert på ämnet) utan jag tänker mer på själva idén, föreställningen om en rosens doft...Rik, fyllig och med viss liten fräschör. 
Även om rosen står i centrum så märks jasminen genom den värme den skänker kompositionen. Tuberosen och ylang-ylang ger sötma åt doften. Även iris är med på ett litet litet hörn och bidrar till en viss, knappt kännbar torr träighet till 3 Fleurs, kanske även en liten aning tvålighet. Utan den kanske 3 Fleurs "bara" skulle vara som en flodvåg av rosenblad, jasminer och blomsteroljor.
 
 
En liten sidenote är att när jag var i Pompeji i februari tidigare i år så spatserade jag och min pojkvän omkring på antika kullerstensgator, gick in i urgamla bordeller, badhus, bagerier och tidigare bostadsvillor. Det var så otroligt vackert där och det är en plats jag gärna skulle besöka igen. Under besöket till Pompeji bar jag de droppar som var kvar i ett sample av Parfum d'Emire 3 Fleurs, och det hade jag sparat på i 2 år. När jag kom hem till Svea igen så bestämde jag mig för att köpa 3 Fleurs och jag kommer nog alltid att förknippa doften med hur jag kände mig på gatorna i den 2000 år gamla staden. Där och då kändes det lätt att fantisera ihop en inre bild av hur det kan ha känts att vara en vackert klädd och smyckad pompejansk adelsdam, flanerandes omkring på Pompejis gator indränkt i parfym från rosen-, tuberose-och jasminoljor på den tiden då Pompeji fortfarande var en levande och sprudlande stad. 
 
Fresk från Pompeji och House of the Golden Bracelet 
  
Jag kan lugnt konstatera att jag bär en viss svaghet för inbjudande, vällustiga och berusande dofter fyllda av sötma, glädje och blomster. Det är egenskaper jag gärna tillskriver Parfum d'Empire 3 Fleurs och därför har jag nog fallit som en fura för den. 3 Fleurs är absolut inte fräsch och transparent som en lätt försommarvind, som för med sig små pustar av nyutslagna körsbärsblommor och daggfriskt morgongräs...nej det är snarare en ganska "tät" (thick?) doft som påminner mer om svulstiga rosor, vinrusiga leenden och honungssötat rödvin. 3 Fleurs tar för sig och tar upp plats men inte på ett uppmärksamhetskrävande vis, utan snarare som att den har sin givna plats i sällskapet bland trädgårdens andra blommor. Det här är en doft jag älskar högt, som jag blir glad och kär av, som uppmanar till livsnjuterier, nöjeslystnad, romantiska äventyr och till att skamlöst låta sig berusas av livet och kärleken. 
 
On Top: Turkis ros, ylang-ylang, galbanum, mint
Hjärta ♥: Iris, geranium, tuberose, jasmine, bulgarisk ros
Bas: Vit musk, jasmine, tuberose 
 
När jag tänker på designern Laura Biagiottis dofter så är det inte utan att ett visst nostalgiskt skimmer drar förbi mina ögon. Jag tänker förstås på det 90-tal jag är uppväxt på, där mamma bar mörkt plommonstinna Venezia (1992), min bästis storasyrra bar melonfruktiga, akvatiska Laura (1994) och min brorsas svala flickvän bar persika-tuberossöta Sotto Vocce (1996). Min pappa bar förresten Roma per uomo (1995) ibland. Laura Biagiottis dofter var helt enkelt med under en stor del av mitt 90-tal. 
 
Idag bär jag Venezia (reformulerad från 2011) och även om just Laura är lite för vattnig och melonig för mig, så är jag sugen på en flaska Roma, med noter av myrrah, mint och grapefrukt från denna designer. För någon vecka sen hade jag tur att komma över en liten 5-ml flaska av Venezia Pastello, som lanserades 1995 - och som tyvärr inte längre tillverkas. Den här lilla flaskan kommer jag hålla mycket hårt i och i'll tell you why. 
 
 
Laura Biagiotti Venezia Pastello Eau de Toilette är en version (eller flanker) på Venezia från 1992. Där Venezia är en riktigt höstig doft, söt med toner av amber, vanilj, saftiga mörka plommon och benzoin, så har Venezia Pastello i stort sett inget gemensamt med sin föregångare. Är de ens syskon? Njaa
 
Pastello öppnar upp ljust, luftigt och friskt som en sval försommarvind. Doften kategoriseras som en fruity floral och öppnar upp med toppnoter som påminner om geléhallon, eller om att ta den där första tuggan i ett riktigt krispigt, saftigt grönt äpple. Friskt, fräscht och svalt! Gröna äpplen eller gröna frukter finns inte med bland de officiella noterna men näsan känner det näsan känner. Efter den första uppfriskande fasen går Venezia Pastello vidare in i att dofta som fruktkorgen du har med dig och äter av på bryggan vid vattnet en mild sommardag. Kanske på en brygga i Venedig? Persika/plommon är de noterna jag säkrast kan plocka ut (men det kunde lika gärna vara lite aprikos i fruktkompotten också). Vidare fortsätter Pastello att på min hud åtminstone, dofta lätt och fruktigt med en aning odefinierbart blomster i. That's pretty much it men det är inte alltid det behövs så mycket mer än så - ibland är det bara känslan av att sitta och göra ingenting, kanske sitta på bryggan och doppa fötterna i det svala vattnet samtidigt som du äter tugga efter tugga av färsk frukt (specifikt saftig persika och grönt krispigt äpple dårå) som du vill åt. The sweetness of doing nothing, Il dolce far niente (italienskt uttryck). Kanske dolce far niente samtidigt som du är draperad i mjukaste transparenta silkestyg...
 
Laura Biagiotti Venezia Pastello kommer i en rundad frostad flaska med en kork i silver/orange/turkost. Det är sagt att korkens form ska påminna om någon av Venedigs alla tinnar och torn, och kanske det. Färg, form och textur på flaskan passar i alla fall doftens namn Pastello, och för ens tankar mot ljusa, våriga och lätta dofter. 
Det här en doft som är svår att få tag i men lätt att tycka om. Sillage är allt annat än starkt och hållbarhet är väl ett svagare OK. Noterna är som följer:
 
Top Persika, plommon, hallon. tranbär, svarta vinbär
Hjärta ♥ Ros, heliotrop, jasmine
Bas Cederträ, musk, vanilj, sandelträ
 
 Den här 90-talsbilden av min favoritdonna Monica Bellucci får
  illustrera känslan av Pastello, pastellig och fräsch en varm dag.
 
Ciao, arrivederci och så vidare! 
 
Balmain Extatic Gold Musk var ett blindköp som gjordes i förra veckan. Jag vet att grejen med blindköp (det vill säga att köpa utan att någonsin ha doftat på parfymen eller provat den på huden) är att det kan bli helt jäkla fel. Det kan också bli helt jäkla rätt. Men oftast så skulle jag tippa på att det hamnar någonstans mitt emellan, och att den vanligaste känslan är någon slags varken-eller/likgiltighet. För mig i allafall. 
 
 
Jag köpte Balmain Extatic Gold Musk för att jag lockades av flaskan. Den är vit och blank med guldtext på framsidan och med en guldkork. Den har samma form som alla andra dofter ur Extatic-serien men är som sagt vit och lite finare...och lite mer vulgo-tacky (which I like). Jag kan föreställa mig Gold Musk stå och blinga tillsammans med rejäla pråliga guldsmycken på Kim Kardashians nattduksbord ungefär. Jag kan tänka mig en solbränd brud i gräddvit, väldigt tight kostym och långa vitlackerade naglar bära Gold Musk. Kanske med ett par plastiga skor med plexiglasklack på fötterna (åter igen dyker bilden av Kim Kardashian upp i huvudet och exakt varför vet jag icke då hon egentligen inte är någon som tilltalar just mig på något vis - men kanske för att hon varit med i någon av märket Balmains reklamkampanjer? osäkert). 
 
 
 Som ni som känner till Balmain Extatic redan har förstått så är Extatic Gold Musk en flanker på originalet. Näsan bakom doften är Sonia Constant (hon står bakom bland annat Narciso Rodriguez Fleur Musc for her, Tom Ford Orchid Soleil och en del kändisdofter) och den lanserades 2016. Den beskrivs som en Floral Woody Musk och detta ska såklart tala mer om! 
 
Balmain Extatic Gold Musk öppnar upp med toppnoter av något som min näsa uppfattar som gummiaktigt och kemiskt - alltså nu tänker jag på typ rengöringsolja till...eh en bilverkstad eller nåt? Något nästan bensinliknande? Bilden av att gå in i en skinande ren bilaffär med glänsande bilar med sprillans nya gummidäck dyker upp för mitt inre.  Den här gummiaktiga, plastiga rengöringslukten försvinner tack och lov efter en stund, för att lukta gummi, plast och vinyl är inte jag. Kan aldehyder åtstadkomma denna lukt av gummi och bensindränkta bildäck? Jag vet inte men de kanske är skyldiga till detta då de finns i toppnoterna. I'm no aldehyde expert. Dock tycker jag doftens initiala plast-gummi-syntetfas matchar flaskans utseende mycket väl. 
 
 
 Efter en stund blir doften mest mjuk, aningens krämig och ger mig en olfaktorisk känsla som är likvärdig med att bära en mjuk figursydd kofta i slinkigt material tillsammans med ett par något skavande plastskor med hög klack. En hint av sololja á la "tropisk doft" finns med i Gold Musk och likaså något lite pepprigt precis första minuten efter sprayning. Personligen hade jag önskat en mer krämig och nästan gräddig vit blomma, alltså mer tiareblomma i kompositionen för att jag skulle känna mig helt nöjd. Men det går ändå lite av blomma och mycket av mjuk musk finns ju ändå där, en musk som lämnar en mjuk hinna på huden. 
 
Balmain Extatic Gold Musk skulle kunna bäras på jobbet likväl som på lunchen eller hemma på soffan i din utslitna t-shirt - den lär inte offenda någon (förutom i början kanske, men det kan också vara min näsa som reagerar på det jag upplever som väldigt plastigt eller syntetiskt). Hållbarheten är som en kan förvänta sig av en Edt och på mig håller den ca 4-5 timmar åtminstone.
Flakongens utseende får 4 av 5 då jag uppskattar hur den kombinerar bling vs. enkelt på en o samma gång. Bra spray i munstycket, jämn och fin stråle!
Om jag skulle ge den här doften skulle den nog få 3 "helt ok" tiareblommor av 5. 
 
 

 
Topp ↑ Aldehyder, bergamot
Hjärta ♥ Akigalaträ (not framställd av patchouliolja), kashmirträ (en oljeblandning), tiareblomma
Bas ↓Sandelträ, musk, hartser