Thierry Mugler är skaparen bakom märket Mugler och här har vi inte en designer som spottar ut sig dussintals flaskor om året inte (eller...förvisso finns en hel armé av olika flankers på redan existerande dofter). 1992 lanserades doften Angel och snabbt fick den någon slags kultstatus inom doftvärlden - en doft att hata eller älska, eller att gå från initialt hat till kärlek (det har hänt mig, gladligen). En käftsmäll av patchouli, röda bär, choklad, melon och kola + typ 50 noter till, så går den inte obemärkt förbi. Alien är inte mycket sämre även om den innehåller betydligt färre noter - jasmin, trä och amber, och är populär med sin elektriskt varma yet kyliga karaktär. Det är dock varken Angel eller Alien vi ska tala om nu utan Muglers senaste lansering, från 2017 faktiskt: Aura Mugler
 
Aura Mugler lanserades då nyss och doften beskrivs som en "Woody Aromatic" med sina sur-syrliga, vita blommor och trä-ackord. I toppen finns en tydligt syrlig sötma och en lekfullhet som för mina tankar till kanderade apelsinblommor (eller små gammaldags pastiller med apelsinblomssmak), och surt godis toppat med play doh. Det finns även viss uppfriskande fräschör i toppen av Aura Mugler, som påminner snarare om färska kylda citronklyftor än typ rengöringsspray eller skolgympans sportdeo. 
 
Syrligheten i Aura Mugler kommer ifrån rabarber och jag tycker det är en sådan tacksam not att använda i parfymer, då den bidrar till att ge kompositionen en uppfriskande karaktär utan att det inslaget promt måste komma ifrån citrus eller akvatiska noter. Dock är Aura lite akvatiskt den med men det akvatiska, eller vattenliknande i doften, blandar sig fint med det syrliga och söta och håller den på rätt sida av att bli blaskigt urvattnad (dvs. den håller sig långt ifrån blaskvatten). Auras levnadstid på huden hinner även bjuda på gröna, växtlika ackord blandat med en rejäl dos varm, pudrig vanilj. 
 
Elisabeth Jerichau-Baumann - Mermaid, 1862-1873 (?)
 
Aura Mugler får mig att tänka på blossande eldflugor som cirkulerar i tropiskt mörker, ett svalkande dopp i en 
 cenote med turkosblått vatten eller sjöjungfrur som badar i en månupplyst oas mitt in i djupaste regnskog [obs för att jag tror att kampanjbilden minsann lockar fram dessa inre bilder]. Sjöjungfrur känns dock inte alls helt främmande att tänka på när jag bär Aura - akvatiska, havsväxtprydda, blågrönturkosa vattenväsen med skimrande fenor. 
 
Slutsats: jag tror att de som förväntar sig en ny Angel eller Alien kan komma att bli besvikna (men sänkt då era förväntningar eller skapa en egen doft, haha!) men om en förväntar sig en bra, trevlig och rolig doft som ändå sticker ut lite från det hav av rosa-vita, frääääscha, blomsterstinna och läskeblaskliknande dofter som kan återfinnas på närmsta parfymdisk på Kicks eller Åhléns, så kan Aura nog komma att uppskattas. Tänker att en doft inte behöver nå kultstatus eller chockera sin bärare, lika lite som den måste tilltala alla och passera obemärkt förbi. Alla dofter är inte för alla men jag tror att du kan uppskatta Aura om du tilltalas av en grön, syrlig och lekfull doft som ändå erbjuder viss sensuell vaniljvärme.
 
Noter (ej i pyramidform): rabarber, apelsinblomma, vanilj och tränoter. Simple as that.  
 
 
 
 
 

1 comments

Moa

17 Nov 2017 10:16

Du skriver helt fantastiskt om doft. Tack för att jag fick en fin paus från mitt kemiplugg!

Svar: Tack snälla för din kommentar, vad roligt att du känner så! <3
Nathalie

Kommentera

Publiceras ej