Den senaste tiden har jag genomgått (och genomgår nog fortfarande) något som jag skulle vilja kalla för en parfymell kris. Jag hittar inte riktigt mig själv; jag är naggad i kanterna, mina gamla trotjänare känns plötsligt inte trygga och säkra utan snarare gamla och tråkiga, som att jag inte riktigt kan associera mig själv med dem längre. Versace Pour Femme, Yves Saint Laurent Opium Vapeurs de Parfum...ni känns inte lika självklara längre. Kanske är det tillfälligt. När det händer annat i ens liv, när uppbrott sker och saker förändras, när rutiner ruckas på och nya vanor ska hittas, ja då är det kanske så att en famlar i blindo efter något speciellt att hålla fast vid. En ny identitet eller åtminstone en ny känsla ska skapas.
 
Känner ni igen er? Har ni upplevt att era självklara favoriter plötsligt känns avdankade och trista? Kan vi också tillägga att intresset för doft överhuvudtaget kanske har svalnat något? Vi har visserligen haft värmen i maj. Den svettiga, stekande, klibbiga värmen. Åh som jag älskade den! Jag levde mitt liv på balkongen i gassande sol och jag njöt av varenda solstråle, varenda salt svettdroppe som rann ner i mitt öga. Men längtan efter att bära parfym var sval, faktiskt nästan obefintlig. Det kan få vara så ibland. 
 
Nu är vi inne i juni och det är väl en typisk svensk sommarmånad: det blåser, det är grått och molnigt och ömsom sol, ömsom regn. Som det brukar vara. Jag älskar det inte men det är vad det är. Kanske kommer dragningen till att bära tyngre dofter (eller doft alls) tillbaka. Kanske kommer den parfymella krisen att lugna ned sig en aning, lägga sig ner och få ro. 
 
Under den här tiden har jag ändock sträckt mig efter tre (otippade) dofter: dofter som jag tidigare aldrig riktigt associerat mig själv med utan snarare avfärdat som inte för mig. Jag har överraskat mig själv genom att känna mig dragen till djupt tvåliga, damiga, pudriga dofter med inslag av ros, viol och iris - sådant som jag tidigare nästan skytt som flunsan. Zoologist Nightingale, Etat Libre d'Orange Putain de Palaces och Maison Margiela Lipstick On - kanske är det i er jag ser början på ett nytt skede i mitt liv? 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej