Rania J. är ett franskt parfymhus som jag känner väldigt lite till, jag har faktiskt bara provat en enda av deras dofter...men just den doften äro också en fullträff! Jag talar om Ambre Loup. 
 
Det finns vanliga, väldigt safe "trygghetdofter" (dofter som alltid ligger nära till hands att använda och som inte kräver så värst mycket eftertanke) och så finns det trygghetsdofter en nivå högre. De trygghetsdofterna jag redan har är Prada Candy, på grund av funkar vid nästan alla tillfällen (utom möjligtvis sommartid) och Kenzo Amour (som en trygg mjuk halsduk som skänker såväl värme som krydda). Rania J. Ambre Loup kvalar definitivt in i kategorin "trygghetsdofter högre nivå" - den kräver aningen mer eftertanke men är perfekt när en vill ha en varm trygg doft som känns lite extra piffig. 

Rania J. Ambre Loup, lånad bild 
 
Rania J. Ambre Loup lanserades redan 2012 och är skapad av Rania Jouaneh, som även är näsa och skapare av parfymhuset. På hemsidan kan en läsa att Ranias främsta inspiration till dofterna är hämtade från hennes barndom i Mellanöstern och Afrika (var exakt vet jag inte) och de omgivningar hon växt upp med: blommande jasminträd, myllrande kryddbasarer och souker. Dessa inslag märks i Ambre Loup, även om jag tyvärr aldrig (ännu) besökt vare sig något land i Mellanöstern eller i Afrika. Men doften är lite vad en kan tänka sig att den är inspirerad av - varm, kryddig, träig och balsamisk, och så så underbar. 
 
Ambre Loup öppnar upp med söta, kryddade noter som för mina tankar till en sötad, mjölkig risdessert med kanel och nejlika. Ris à la Malta typ, fast lite mognare version och inte så sockersöt som den ibland kan vara på offentliga julbord. Ni vet det stormar ute, löven har just ändrat färg från grönt till orange, till rött, till gyllengult för att till slut falla av... och inne sitter en, invirad i sin varmaste tröja och käkar denna spritspetsade risdessert med hela kryddnejlikor i. För Ambre Loup har en viss boozig karaktär och jag kan inte sätta fingret på exakt vad som skulle kunna avge detta booziga inslag till doften...jag vet bara att jag gillar det. 
Just amber är en not som jag inte tidigare har varit så förtjust i men inte heller har jag haft något emot den. Den har bara inte lockat mig. Jag tror det som känns mest "amberigt" i just Ambre Loup, är hela den varma, guldbruna känslan som en får av att bära doften. Högst angenämnt, aldrig sötklibbigt. En viss oud märks också av i doften och den snuddar vid något som känns lite animaliskt muskigt (sexigt), vilket ger doften viss edge. 
 
 
De träiga och balsamiska ackorden märks väl i Ambre Loup och doften hör till doftfamiljen Oriental Woody. I detta balsamiska, amberträiga upplever jag också något som jag uppfattar som "rökigt", doften är inte smoky per se (som typ rökt trä eller rökelsestickor) men det finns en viss tendens att röra sig mot en något smoky doftgrupp. Inte mig emot! 
 
Allt som allt är Rania J. Ambre Loup en riktigt fin och varm doft som verkligen fyller sin roll i höst-och vintermörkret. Jag har väldigt svårt att urskilja noter och det beror nog mycket på att jag inte är väl bekant med de flesta av noterna, vet liksom inte riktigt exakt vad de dofta - perubalsam, labdanum och guaiacträ till exempel. Men en måste inte kunna urskilja noter förstås för att uppskatta en parfym eller trivas med den. Jag trivs bra med Ambre Loup och de dagar jag vill bära en något uppdaterad och tillpiffad trygg vardagsdoft, så kan jag med fördel bära den. 
 
Top: kryddor, nejlika
Hjärta: vanilj, labdanum, perubalsam
Bas: oud, guaiacträ, cederträ
 
Fueguia 1833 är ett argentinskt parfymhus (hur många sydamerikanska parfymhus har du ens hört talas om?) som skapades 2010 av Julian Bedel. Märket och dess dofter är starkt inspirerade av Argentina, vilket inte minst märks i vissa av dofternas namn, bland annat Ballena de la Pampa (2010), Ambar de los Andes (2016) och Mbucuruyá (2010, namngedd efter en argentinsk film). Enligt information på hemsidan så finns själva hjärtat och essensen av märket i den allra sydligaste delen av Sydamerika och Argentina, som heter Patagonien. I ett sådant vackert, kärvt och glaciärfyllt landskap så finns det säkerligen nog med stoff för att skapa vackra, spännande och unika ting. 
 
 
"Cedar shelves, heavy leather bookbindings, vellum leaves, the smell of ink. The complex environment of an old book is brought to life". - citat från hemsidan 

 I september förra året fastnade jag stenhårt för doften Biblioteca de Babel från Fueguia 1833. Namnet tilltalade mig då jag länge älskat bibliotek och drömt om att arbeta som bibliotekarie och jag lockades av noterna (trä och kanel) som skulle ingå i doften. Namnet på doften kommer ifrån Biblioteca de Babel eller The Library of Babel, som är en kort berättelse publicerad år 1941 av den argentinske författaren och bibliotekarien Jorge Luis Borges. I berättelsen liknas universum vid ett stort bibliotek där till formatet identiskt lika böcker bor. Böckerna rymmer alla möjliga kombinationer av skiljetecken, komman, bokstäver, och sålunda alla böcker som har skrivits och någonsin kommer att skrivas. Är det inte en ganska spännnade tanke?
 
 
Top Cedeträ
Hjärta ♥ Mahoganyträ
Bas Kanel
 
Biblioteca de Babel öppnar upp varmt och lite pepprigt på min hud och med något som påminner mig om hur det doftar i en örtagård, lite mint, lite salvia och lite liknande doften om tigerbalsam. Det är givetvis bara mitt luktsinne som spelar mig ett spratt för varken tigerbalsam, salvia eller mint finns med bland noterna. Ändock! 
Denna som jag upplever, örtiga och medicinliknande öppning försvinner fortare än kvickt och istället gör sig kanelen ganska snabbt hörd. Kanelen med sin sträva och varma närvaro blandar sig fint med cedeträ och påminner karaktärsmässigt lite om doften av Profumum Roma Arso eller Serge Lutens Feminité du Bois, jag har inte så många andra cedeträdofter att jämföra med nämligen. 
Efter den första fasen av torr kanel och ceder så upplever jag doften som, lyssna noga, smörig. Ja alltså inte bara mjuk och krämig utan verkligen smörig - ni vet fet, salt och oljig. Don't know why but I so do. Jag tänker mig att trät i Biblioteca de Babel liksom har värmts upp, mjukats upp och sedan hyvlats ner till spån. Sedan har spånen blandats ihop med diverse fetter för att bilda en varm, smörig, träig kräm som sedan förvaras i en gammal burk gjord av mörkaste mahogny.
 
Jag tycker sedan att Biblioteca fortsätter ungefär så på min hud, mer eller mindre för att slutligan fadea ut och försvinna efter några timmar. Det är inte en speciellt nyanserad eller komplex doft egentligen och det finns säkerligen många alternativ som är mer spännande än denna doft, vars namn är så lockande. Men jag upplever Babel som mycket trivsam och bärbar, varm och lullig som en mjuk skogsfamn. Trä kan dofta så mycket, vara så mycket. Trä kommer i alla möjliga former och valörer, med alla möjliga olika doftkaraktärer:  det kan dofta fuktigt, fruktigt, pepprigt, torrt, feminint, hårt, maskulint, mjukt, kryddigt, kärvt, varmt, tryggt med mera och med mera. 
 
 (bild: min egen) 
                                                                                                                         
"Biblioteksdoft"
Många med mig har nog en föreställning om vad ett bibliotek egentligen doftar, eller vad vi tycker att det ska dofta. För min inre bild ser jag en pampig gammal byggnad, på gränsen till förfallen men ändå i bruk (kanske med något högt torn där de klokaste hjärnorna samlas och kokar ihop vetenskapliga experiment med antika böcker som hjälpmedel haha) och som en plats där kunskap frodas. Vägg efter vägg är täckt med gedigna hyllor i mörkaste trä och varje hylla är sprängfylld av ordentligt tummade läderinbundna volymer och uppslagsverk. I de smala ljusstrålar som lyckas leta sig in genom de smala höga fönstren, eller i det svaga ljuset från oljelampor, så syns miljontals små dammkorn som flyter omkring i luften. Bibliotekssalarna är mörka och i luften luktar det svagt av nedsuttna spruckna läderfåtöljer, gammalt trä, fotogen och dammiga gamla papper. Kanske luktar det också lite murket, gammalt och rökigt. 
 
Men egentligen doftar väldigt få bibliotek så, åtminstone de jag har besökt. Istället brukar bibliotek lukta som nyinplastade bokpärmar, nytryckta boksidor, kopiatorvärme och billiga massproducerade furu-och stålhyllor. Kanske lyckas doften av nybryggt kaffe från eventuellt bibliotekscafé leta sig in bland bokhyllorna, mixat med lukter från biblioteksbesökares kroppar... vilket ju kan vara vilka himla lukter som helst. Hursomhelst, mina drömbiblioteks dofter återfinns tyvärr sällan i verkligheten. 
 
Men i Fueguia 1833 Biblioteca de Babel så tycker jag nog att man lyckats skapa en doft som får åtminstone mig att tänka delvis på föreställningen om hur det luktar i ett riktigt gammalt, gediget bibliotek. 
 
Smoke. Leather. 
2 notes that I nor love nor hate. I just don't care for them a lot. I associate smoke and leather with the typical "male coded" fragrance and I usually prefer more "female coded" fragrances - florals, musk, sweets & spices! (but remember, perfume does not have a gender, that is only humbug - if you like a scent, then wear it).  
 
Smoked Plum & Leather by Jo Loves was launched in 2016 and is a brand by fragrance designer Jo Malone. Whether it is an Edp or an Edt doesn't say, on the bottle it says simply "A FRAGRANCE". And sure. It is. And it is a fragrance that I enjoy more than I thought I would! 
  
When late in the fall of 2016, I asked for a fragrance that would fit my inner picture of "a fairytale that takes place in a dark dense forest full of tall fir trees, where there is a small tree cabin where an hermit lives, and there is an ice princess in an ice castle somewhere nearby" (*cliché*), I received a small decant of Jo Loves Smoked Plum & Leather by a fellow frag-friend. The composition didn't exactly match the inner picture I had of the fairytale, but it was good enough for being a fall/winter scent on the darker spectrum. 
Tonight I tried it on again, to give it a second chance. When it's spring in Sweden, it is almost like winter anyway (there is snow outside my window now, in April.)
 
When spritzing Jo Loves Smoked Plum & Leather on my skin, fumes of smoke are immediately entering my nosestrils. I also detect another note that I really enjoy in perfume - cinnamon! The cinnamon in this fragrance is truly the real deal and reminds me of a typical Swedish drink that we swedes in general tend to consume a lot during winter time - Glögg (mulled wine with spices, raisins and almonds). Mmm, the smell of cinnamon on my skin make me feel so comforted and cozy. 
After about 30 minutes or so, the scent of sweet liqueur and juicy plums kicks in. The plum and liqueur blends very well together and makes me want to stand near a tiny fire in a winter storm, and take up a fickplunta (pocket flask) filled with that sweet and strong stuff to warm myself up with (and no, not really, I do not long for cold winters at the moment and I do not like strong spirits, but I like the idea of it somehow:).
Now the fragrance is starting to remind me of too favorites of mine - Tom Ford Plum Japonais and Serge Lutens Feminité du Bois, although not as dark and heavy as the first, and not as sweet as the latter. 
However, when the spicy cinnamon and the sweet liqueur and fruity plum notes are fading, the scent becomes more linear and just a bit smoky and woody. I guess the leather note must be there but my nose is not yet very used to picking it out (I guess I need to try more leather scents!). I find the perfume pleasant, warm and wearable but at the same time I don't feel like I need it or have the urge for it - I have Plum Japonais and Feminité du Bois to wear instead, both of them filled with plum and cinnamon. 
 
Over and all, Smoked Plum & Leather is a perfect scent for stormy autumn nights or cold winter nights spent by a campfire with that fickplunta of yours (haha). Or when going to a bar and you want to pick up a handsome person who will just adore you smelling like a dark, smoky piece of plum. Or at home, while slacking on your couch and wanting to smell the smoke withouth getting the actual thing into your lungs. Perfect huh?
 
The actual notes of Jo Loves Smoked Plum & Leather (aren't combined like the typical note pyramid) are: 
plum, liquor, smoke, cedar, cinnamon and leather.
 
Happy scenting!